
En bensträckare tar vi i Lahti, känd för hoppbanorna, vintersporter och så Sibeliushuset. Här i Lahti har vi en av mina andra kusiner som guide, Eija. Henne har jag inte träffat sedan jag var liten. Mycket liten, men det tar vi igen – i Sibeliushusets foajé. Och även om vi nu regreerade lite i handgjorda träfjättebarnvagnen så vågade ingen av oss hoppa sedan från hopptornet























