Ekostil

Kan ni känna ibland att ni egentligen vill berätta något på momangen, men så måste ni stilla er till allt är på plats. Just en sådan sak pågår i mitt liv just nu. Jag önskar att jag kunde SKRIKA ut det. DIREKT. Urroligt är ett nytt projekt som kommer att se dagens ljus vilken dag som helst. Helst i slutet av veckan om allt vill sig väl.

Men det var inte det jag skulle upplysa er om. Att jag har bisi-bisi-bisi-vecka upphöjd till tretusen vet ni också redan. Och att jag med ljus och lykta försöker hitta en grym lokal och en fantastisk konfrencier till välgörenhetseventet. Det vet ni också. Gudars vilket roligt event det kommer att bli. Jag känner på mig det!

Däremot tänker jag mig bjuda på bilder från min fantastiska födelsedagsmiddag som jag fick i present av min ännu mer fantastiska 11-åriga dotter. WOW säger jag bara för Olivia. Det är inte LITE stolt jag är över dig.

Först fick jag och Joakim inte gå in i köket. Olivia fixade nämligen överraskningsmiddag där. Det stektes och slamrades som bara den. Och dukades fint. Sedan fick vi komma in.

Till förrätt bjöds det på Löjromstoast – formade som hjärtan – med dill och citroncreme fraiche. Vi satte oss tillrätta på ett fint dukat bord. Rosa Champagn till det. ”Fast flaskan får Joakim öppna, korken kan vara jättefarlig”, sa Olivia klokt. Så klok hon är!

Sedan sjöng Joakim och Olivia för mig. Jag satt i tårar. Det syns inte på bilden.

Till varmrätt hade Olivia fräst kantareller med vitlök;”jag gillar inte vitlök mamma, men jag stekte det till dig eftersom du älskar det med kantareller”, sa Olivia. Tror ni jag grät igen? Så klart jag gjorde. I såsen hade Olivia sedan i grädde, buljong och grillad gårdskyckling. Allt toppat av färsk persilja och gräslök. Vi åt ugnsbakad hasselbackspotatis i svensk rapsolja till det. Och Ecologica rött vin. Supergott var detta.

Till efterrätt fick vi ”mammas dröm”, bestående av exakt allt jag älskar. Chokladig rulltårta i botten, mörk mörk ekochoklad som var hackad över en klick vaniljglass och så färsk mango. Nu grät jag sådana glädjefloder att mascaran flöt runt som på en pandabrud. Supergott var alltsammans. Och jättelyckat.

TAck min vackra, fina underbara dotter. Bästa presenten någonsin!

Jag vet inte hur det är med er, men dagen efter har jag som ett hål i min mage. Jag skulle lätta kunna äta konstant. Hela tiden. Utan stopp. Hela dagen har jag snafsat i mig något. Först på kontoret. Nu här hemma. Och när jag ätit klart. Längtar jag efter att sätta tänderna i något nytt. Som chokladöverdragna mandlar med kardemumma på. Allt som är inlagt, som pressgurka, syltlök, cornichons. Eller något med vitkål. Allt med vitkål just kan jag längta efter dagen efter. Vitkål stekt i olja, salt och stänk av vitpeppar och vinäger. Vitpeppar är väl annars en lite märklig krydda kan jag tycka. Men förgyller vilken vitkål som helst.

Så. Därför sitter jag här nu. Och har indulgat mig i ekologisk chokladkonfektyr, vitkålssallad, heta gröna peppars i burk. Till jag nu råkade av ren förvirring göra kanske världens godaste varma macka. Min gom galopperar av lycka och eftersom jag är en oerhört generös lady bjuder jag så klart på receptet till denna perfektion av smaker.

Du behöver (allt så ekologiskt som möjligt förstås) : finskt surdegsrågbröd i rundlingform, stark senap, ketchup, creme fraiche, tonfiskburk och jag tog den ost som fanns vilket blev Steffos Maltwhiskeycheddar med rött hölje.  Man kan tycka vad man tycka vill om Steffo. Jag gillar honom, han är lite som att gå till tandläkaren. Man fasar lite av att umgås med honom för man vet inte hur det ska sluta, men efteråt är man glad och nöjd att ha träffats. Kul är han. Och goda ostar gör han. Joakim har fått den här osten någonstans ifrån men den finns säkert att hitta. Osten är alltså inte eko, men du kanske kan hitta en whiskeycheddar som är det och då går ju det så klart lika bra.

Egentligen är ingredienserna inte något speciellt alls, men just när man först smörade brödet, geggade ihop lite ketchup med mer av den starka senapen och sedan kluttade några matskedar creme fraiche i det, brer ut på rundlingen. Sedan föser jag ned en halv burk tonfisk på varje bröd och avslutar med fritt val antal cheddarklumpar och tjoffar in i ugnen på 180g (om du har varmluftsugn) annars kanske 200. Kolla lite på mackan till osten smält och brödkanterna blivit lite hårda, för mig tog detta runt tio minuter. Så. Blev detta en gudomlighet nedföst i en varm macka. För det känns som ett helt himmelrike ramlat ned.

Så. Typiskt. Nu när jag just hunnit färdigt inlägget är mackan slut. Kanske att jag skulle göra en till..

ps. Coco har inte släppt mig med blicken en sekund. Och ser ni hennes bitleksak, den har hon försökt trada några gånger här mot mackan. Är inte alls sugen på den vill jag lova ds.

ps 2. Tror hon eventuellt försöker psyka mig ds 2.