Ett av semesterns härliga sidor är det här med att man har tid att fundera. På stort. Och på smått. Mikro- och makroperspektiv. Som att moln ibland ser ut som något. Exempelvis först en tydlig ekorre som efter några minuter blivit till en tydlig båt. Att det man egentligen då ser är små vattenbubblor som ögat uppfattar som vitt.
Och att allt runtom kring oss är designat för att matcha ihop med något annat. Som alla märkliga insekter och kryp som finns. Det finns som inte en typ av spindel nej det finns de där röda märkliga yra spindlarna som bor ovanpå trädplankorna – kan de veta vart de ska tror ni? Och gråsuggorna som vi hittade nyss under gångstenen när vi skulle lägga markduk där – har de som en plan tror ni när de yrar iväg?
Två veckor till av semester och jag är fan vandrande uppslagsverk av insekters rörelsemönster. Eller så blir jag inspärrad innan dess…
