Ekostil

Det absolut mest ekologiska vi kan göra måste ju faktiskt vara att sova, tycker ni inte? Det är skönt, det är gratis och förutom energiinjenktion så blir man faktiskt snyggt fräsch också. Och så läste jag att man går ned i vikt av att sova. He he he. Nej, jag skulle kunna ligga så här i sängen hela dagarna i ända. Kanske läsa lite bok, eller magasin, gå upp och äta litet och sedan somna om. Imorses ville ingen av oss gå upp. Alls. Söta de är mina två älsklingar. Coco har blivit förkyld efter att ha jagat sorkar i snön igår. Jocke och jag fortsätter – tadaa – måla. Så det blir en luuugn dag idag.

Vad ska ni göra?

Jag skämtar inte. Vi vaknade nyss gick ut med Coco i drygt två minuter och mina fingrar domnade av på grund av köld. -16,9 grader. Helt sjukt. Det är bara att dra igång och värma dem med lite tadaa – måleri. He he he. För ni tror väl inte att vi är klara med att måla bruten vit färg i alla rum? Nehej du, inte på långa vägar. Just nu är det sovrummet som blir omgjort. Lägger snart upp Mood-board som vi utgår från.

”Nostalgia locomotive”

Det finns hunger. Och så finns där hunger. Ni vet man är så hungrig så att vad som helst duger att stoppa i mun. Eller så kan man vara så där  lite lagom sugen och nyfiken på det som bjuds.

Jag måste väl erkänna, som gammal britpopare att denna vecka är jag mest lite sådär sugen. Och nyfiken. Dels på BioRiorullen  ”No distance left to run”. Dels på vad Ian Brown, tidigare sångare i Stone Roses och så Brett Anderson, tidigare sångare i Suede har kvar att ge. Ikväll krockar nämligen deras konserter. Är inte det beklämmande?

Två ikoner, två jättar som samtidigt vrider ut de sista skakande britpopdropparna från sina slimmade tajta svarta britpopbrallor. Inför en nostalgiskt publik av 32-årnågonting som kvällen till ära dammar av vintagetishorna, sneakers, kammar fram polisongerna, popluggen, fiskmössan och sminkar eyelinern fett svart. Och hoppas. Att någon soloartisterna de numera är av misstag slänger in She’s in Fashion, Electricity eller Ten Storey Love Song.

Så är det med hunger. Även om man bara är lite sugen.

…satsa på en miljövänlig snöslunga”, var den kärleksfulla meningen jag fick av min underbara man imorses. Då han för femte gången sedan igårkväll går ut och skottar..

Det var som om snön täppte till skallen hörrni. Tjoff sa det bara och så var det onsdag. Efter gårdagens valpkurs var det inte bara Coco som deckade som mört. Jag somnade innan jag ens hunnit sminka av mig. Hela morgonen har jag suttit i kreativa möten, jätteroligt är det samtidigt blir man som yr i skallen av alla roliga kommunikationstankar och idéer som ska rullas ut, förhoppningsvis under detta år.

För ni vet väl om att jag förutom bloggen jobbar med lite annat också? Frilansjournalist vet ni redan, eller hur? Och att jag gör lite mingel-tv, mingelreportage och sådant. Men sedan jobbar jag även på kommunikationsbyrå med planer, strategier och som  projektledare mest för jätteprojekt på en rad olika Business-to-businessmarknader. Projekt som jag inte kan/vill skriva om här då de inte har ett dugg med bloggen eller mitt ekoliv att göra mer än att de upptar min tid. Men tänkte bara berätta eftersom jag ofta får mejl från folk som undrar vad jag gör om dagarna :) Så nu vet ni. I’m a full time business-woman oh yes I am.  Då ser jag ut som på bilden ovan, i högklackat och dräkt. På bilden tillsammans med Alex Erwik chefredaktör på Sveriges största onlinesajt: finest.se

One of those mornings idag alltså. Vaknar av att lilla Coco är helt oredlig, hoppar upp och ned som besatt, piper intill sängen och bjäfsar som en tok. En hastig blick på klockan som stod på väckning 06:40 och jag snabbt försöker få på mig kläder. Så klart att skrutt vill ut. Hon är ju snart redan sju.

Innan jag ens fått foten in i jeansen har skrutt sprungit iväg till Olivias rum och gör sin morgontoalett på de tidningspapper vi lagt ut under målningen. Jahapp. Bara hämta skurtrasa och hink. Och sedan hoppa in i duschen, sminkar mig, chockas av köldknäppen på -19,5 grader (!), fixar ekokaffe. Bra så. Tills jag plötsligt nu hör min telefonklocka börja ringa. Ha ha ha. Det är först nu hon är 06:40. Jag blev förmodligen väckt redan vid femsnåret. Well-o-well, det är bara att sätta igång och jobba. Dessa tidiga mornar är SÅ underskattade :)

Underbart med raggisar vill jag lova. Vi har nu sänkt medeltemperaturen i huset, allt för att leva så eko som möjligt. I snitt har vi mellan 15-18 grader. Men det är inga problem, det är bara att dra fram varma sockor och härliga cardigans så styr vi upp den biten också..

Jag sitter och vrider mig av skratt just nu. Fick den här länken skickad till mig tidigare idag på mejlen men hann inte titta förrän nu mitt emellan möten. Vi har länge pratat om det här med att man förmodligen är med i en rad olika fotoalbum runt om i världen då man råkat befinna sig i bakgrunden. Förhoppningsvis har man inte förstört foton på det här sättet…

Jag får tårar i ögonen när jag läser detta. Om lilla Charlie på sju år som samlade ihop 2 mille till Haiti-offren (Aftonbladet) och med hjälp av en cykel. Ni hjälper väl också till?

Om inte finns här en rad olika bra organisationer som verkligen ger hjälp.