Nu har Kents nya singel Töntarna snurrat på vår Sportify hela igårkväll och hela morgonen.
Jävlars vad bra den här. Depeche Mode möter Kent. Borta är de larmande gitarrerna. Välkommen syntslingorna och Alphavilleljuden. Jag som i alla år tyckt att Kent varit Bob Hund light. Inte längre. Detta kanske är deras bästa spår. Ever. Så upptäcker vi att de gjort en remix på favoriten Berlin (från Tillbaka till Samtiden).
Berliiin. Berliin. Mein lieblings. Ni som känner mig sedan urminnestider minns kanske hur jag till för några månader sedan alltid är på väg till Berliiin. Vad ska vi göra i helgen? Äh vi kanske skulle dra till Berliiin. Äh, nu är jag less på Stockhom kanske att vi skulle flytta till Berliiin. Äh den här klubben är inget jämfört med Berliiin. Så där har jag hållit på. I sju år säkert. Kanske mer.
Berliiin (med betoning på det långa iii:et) har för mig varit ett livselixir. Ett sätt att fly vardagen lite. Ladda batterier och få ny inspiration till mina projekt. Sedan mitt ekoliv kickade in måste jag erkänna att den absolut största skillnaden numera är att jag bytt ut Berliiin mot Koloniin. Borta är betongpartyn till morgonkvisten. Istället påtar vi kvisten.
Otippat men sant. Men idag. Idag är det Berliin. Och Kent.
Fantastiskt.
