Under vår första höstlovsdag åkte vi och tittade akvarium. Jag älskar akvarium. Jag älskar fiskar. Eller nja, jag älskar faktiskt alla djur. Skulle lätt kunna ha minst två-tre katter, några hundar, fåglar kanske till och med en hamster, om det bara var jag som beslutade om det här med djur i vår familj. ”Risken är att det kommer sluta med att du blir en sådan där hennafärgad galen tanta i jättelika lila kläder som öppnar dörren till ett mindre zoo”, brukar Jocke säga. Han har nog rätt.
However, nu har Olivia fått en knäpp. Ja ni som har barn i 6-9 års åldern vet vad jag pratar om. En fix idé som sedan vägrar att försvinna. För ett halvår sedan var det hund. Innan det var det Hello Kitty-prylar och tidigare enögda monster. Bra så. Det är bra med fix ideer. Inget fel i det. Nu har Olivia önskat sig akvariet i 10-års present och jag förklarade att om vi ska skaffa det är det till att läsa in sig om prylar först, vända på för- och nackdelar, räkna på kostnader och skriva upp schema för städningen av det. Allt det ska stämma innan vi ens tänker på att köra hit fiskar, pumpar, växter och en döskalle. Eller skattkista.
Jo. Så idag var vi iväg och tittade. Antecknade. Listade. Frågade om pumpar. Räknade på budget. Skrev upp fiskar. På väg hem slog det mig. ÄR verkligen akvarium ekologiskt? Är det miljövänligt? OMG vad ska jag göra nu, min ögonsten vill ha ett nästa vår.
Fick hon ett enögd monster? I så fall är det helt okej att skita (ehm strunta) i akvariet
Skämt å sido, många akvariefiskar är utrotningshotade, håll dig ifrån dem!
Ett alternativ kan ju vara ett akvarie med typ torsk i, som inte behöver vara så varmt och energikrävande… inte lika flahigt kankse, men unikt!
Mmm. Vi får se här hur vi gör nu med akvarium. Svårt det där med djur överhuvudtaget!